Äntligen!
Ska riiiida och köööra ^^ Och så kanske jag och Cissi ska longera Jossan, för annars blir det nog många fall i backen för Cissi... Josse har oxå vilat länge, och hon kommer vara jättebusig!
Ridlektionen
Svettig och krullig var han sen ;)
Vi red en ny övning:
(Bommar mellan C och X)
Red över bommarna i trav, en liten volt tillbaka, över bommarna igen, sen rätt fram till X, och skänkelvikning åt höger/vänster.
Sen galopperade vi en hel del på volten, men Marton var jättehård i munnen, och galopperade jättefort... Jag hann upp alla som red före ju ;) Söt ändå, tur att han hade gått på en lektion innan, annars skulle han varit stel som en pinne!
Svenskalektion/Novell
Novell
?- Stanna!
Men Oliver lyssnade inte, utan mitt rop skrämde honom och han ökade takten ännu mer.
Nu rasade vi fram i galopp genom skogen, och jag kunde inte stanna! Jag lutade mig bakåt i sadeln och drog hårt i tyglarna, men han verkade inte ens märka av mig. Han verkade nästan nöjd över tillfället att få galoppera besinningslöst. Den höga farten fick mina ögon att tåras, och omgivningen blev till suddiga streck längs vägens sidor.
?- Stopp! Mitt skrik gick över i panik, och i det ögonblicket tappade jag verkligen kontrollen. Oliver blev ännu räddare, och började skena. Nu fanns det ingen kontakt, inget som kunde få honom att stanna.
Rädslan kom ikapp mig; tänk om något händer, tänk om jag ramlar av och bryter nacken mot en sten. Eller tänk om Oliver bryter benet, bara för att jag inte kunde lyssna på vad Thess sa. Tankarna tycktes gå sakta, som om hjärnan lämnats efter bakom den där stocken som jag prompt skulle hoppa över. I en kraftig sväng tappade jag stigbygeln, och klängde mig fast i manen så gott jag kunde. Nu hoppar jag av, nu hoppar jag av! Tänkte jag, och så föll jag neråt mot marken, som omfamnade mig med mörker.
När jag vaknade upp låg jag ensam i ett ljust rum. Jag förstod genast vad som hänt, och minnena sköljde över mig som en kall våg över stranden. Jag hade ramlat av, och skadat mig ordentligt, kunde jag konstatera på gipset runt min arm. Den värkte när jag rörde den.
Dörren i andra änden av rummet öppnades, och in tittade min mamma. När hon såg att jag var vaken gav hon till ett litet skrik, och kramade mig hårt.
?- Om du bara visste hur orolig jag har varit, väntat och väntat på att du skulle vakna... Aldrig, aldrig får du sitta upp på den där galna hästen igen! Viskade hon i mitt öra och kramade mig ännu hårdare.
Två dagar efter så var jag i stallet igen, med gipset i en plastpåse så att det inte skulle bli smutsigt. Där stod han i hagen, sådär otroligt söt med öronen spetsade och pigg blick. Thess kom släntrande ut genom stallporten, med ett fång hö i famnen. Jag följde med henne mot hagen, och Oliver började genast försöka rycka åt sig höstrån. Sättet han tryckte sig på så tätt intill fick mig att bli osäker, och ångesten kom smygande och la sig över mitt hjärta. Han var så stark, så impulsiv.
Några veckor senare kunde jag ta av gipset, vilket var väldigt skönt. Min mammas förbud mot att rida brydde jag mig inte om, men hur jag än ville, jag kunde ändå inte samla modet att åka till stallet igen. Jag hade inte träffat Oliver på jättelänge nu, och jag kände mig både skamsen och förvirrad. Minnena av piskande grenar i ansiktet, och smärtan i armen efter vansinnesritten, kändes alltför tydliga. Thess hade ringt flera gånger men hade inte orkat svara, men nu kände jag mig lite skyldig.
?- Hallå?
?- Hej, det är Thess, hur är det? Frågade hon snabbt, utan att riktigt bry sig om svaret. Jag tänkte att vi borde hitta på något någon dag, kanske imorgon?
?- Jag vet inte, jag ska kanske far... Innan jag hann säga ett ord till, avbröt hon mig:
?- Okej, då ses vi imorgon! Kram.
Och så lade hon snabbt på. Besegrad lade jag ned telefonen.
På morgonen ringde det på dörren. Först en gång, sedan en gång till. Efter en stund började det bulta oroväckande, så jag klev upp, då alla andra verkade sova vidare.
Iklädd endast mjukisbyxor och en tröja öppnade jag dörren, där Thess stod, oförskämt pigg.
?- Godmorgon! Ta på dig skorna och jackan för vi ska på en tur. Jag har frukost med mig!
Mina protester gav ingenting, utan hon föste mig mot bilen som stod parkerad utanför.
Såklart, körde hon mot stallet, och där stod Oliver inne i boxen. Medan jag åt frukost så sadlade och tränsade Thess snabbt, och ignorerade mig när jag sa åt henne att lägga av.
Ute på stallplanen, så satte hon fast Oliver i en longeringslina, och beordrade mig att sitta upp. Jag kunde inte se någon annan utväg, så jag satt upp, även om jag skakade. Oliver kändes pigg, och skrittade energiskt när jag satt och klamrade mig fast i sadeln. Jag kunde inte, det kändes som om jag skulle ramla av igen!
Thess ropade ut sina order, hon visste precis vad hon gjorde.
?- Sluta klamra dig fast, räta på dig! Titta inte ner, se vägen! Följ med i rörelserna, och så sänker du hälarna. Och låt inte händerna vila sådär på mankammen, utan höj händerna med tummen som högsta punkt.
Jag kämpade att göra allt som hon sa, och när hon var nöjd smackade hon på Oliver så att han började trava. Efter några varv åt båda hållen sade hon åt mig att fatta galopp medan hon fortsatte att ropa ut hur jag skulle göra. Medan jag kämpade och svettandes med ridningen, såg jag inte hur hon började le.
?- Okej, sakta av till skritt nu.
Hon stod där i mitten med linan i ena handen och spöet i den andra.
?- Du kanske inte har tänkt på det, men du ser inte så rädd ut längre. Sa hon med ett snett leende.
Jag tittade förvånat ner på henne, från Olivers rygg. Hon hade rätt! Inte var jag rädd nu, det hade jag helt glömt bort.
Med en klapp på Olivers hals, hoppade jag ned och gav Thess en kram.
Ruffa, Ruffa =)
Tydligen ska det komma en till häst, som jag kanske ska få rida lite oxå, verkar jättekul! Tydligen pigg, men då har jag ju två motsatser att rida ;P
Ska bli roligt å se iaf,.
Imorgon ska jag och Helle typ på stan, om hon kan, och på tisdag är det ridlektion =D Ons, så blir det Ruffa- Och då hoppas jag att hon blivit skodd =/
Synd att det är så pissigt väder, det är både blött och fruset just nu x(